Smutsiga fingrar |
Så var vi
inne på det svenska sjuttiotalet och filmindustrin var
inte längre den samma som när Arne började sin karriär
med filmer såsom "Hon dansade en sommar" och "När
kärleken kom till byn". Nej, nu var det stenhård
thriller-actions raffel med både blod, knark och naket
som gällde. En narkoman vid namn Lotta tar sitt liv
genom att hoppa från sin lägenhet, hennes bror hittar
senare ett kassettband där hon påtänd babblar om en
massa saker men också om sådant som kan avslöja hennes
langare och de som slutligen ledde henne till självmord.
Självklart ska langarna ha fatt på kassetten till varje
pris. Att filmen fick censurproblem behöver man väl inte
ens nämna men den bygger i alla fall delvis på
autentiska rättsfall och är en fin filmisk vandring
bland slemmiga figurer, mystiska händelser och dolda
verksamheter. Ulf Brunnberg är modefotograf tillsammans
med Peder Kinberg och bland övrig rollista syns även
Barbro Hiort af Ornäs, Arne Ragneborn, Ulf Palme samt
Per Mattsson. Inge Ivarsson producerade och det speglar
av sig till viss del, Ivarsson är mannen bakom en stor
mängd av de "svenska synd" filmer som kom under
sjuttiotalet. Enligt många en av de hårdaste filmer som
gjorts i Sverige, kan hända! |
|
Mask of
murder |
Nu hade
Arne sedan länge lämnat Sverige men gjorde en del
stenhårda rullar utomlands, här jobbar han tillsammans
med legenden Christopher Lee som gjort sig odödlig i
otaliga Dracula- och Hammer-filmer men också i
Skottlandsinspelade klassikern "The wicker man". Apropå
inget så jobbade även Arne tillsammans med kultskådisen
Franco Nero i "The girl". Denna gång är det en mördare
lös i ett litet vintrigt samhälle i Kanada, han bär en
vit slapp mask och är hur hård som helst i förtexterna
där han skär halsen av några kvinnor med en kniv. Vi får
sedan veta att mördaren heter Johannes och dödas av
poliser några minuter in i filmen, jahaja, vad händer
nu? Jo, morden i det lilla samhället fortsätter, en
copycat, men vem är nu mördaren? Arne fortsatte
att jobba med MAGO och det är också han som gjorde
kläderna till denna film. Filmen, som känns lite
åttiotals lågbudget och är Mattssons svar på "riktig"
slasher, skulle man knappast kunna gissa sig till vem
som låg bakom, men den är i alla fall bra gjord och
fränt uppbyggd. Visst, vissa skådespelarinsatser är
under kritik men de sköter sig ändå väl, inte minst
Christopher Lee som gör en bra åldrad polis. Dialogen är
engelska och kan ibland falera lite bland vissa
skådespelare men musiken är i alla fall tuff och en del
scener är hur fräna som helst! Mycket väl en av Arnes
hårdaste filmer.. |
|
|